Debatt: Vårdens arbetsmiljö måste bli bättre

Sjuksköterskorna strejkar, bemanningen inför sommaren är som vanligt en utmaning och personal som väljer att inte arbeta kvar i sitt yrke kostar samhället miljarder, enligt Vårdkompetensrådets senaste rapport. Årstiderna kommer och går, men vårdens arbetsmiljöproblem består.

Under vintern genomförde Fysioterapeuterna en medlemsenkät. 3700 fysioterapeuter i hela landet svarade, och resultaten är nedslående:

• Varannan har funderat på att byta arbetsplats, lämna yrket eller börja jobba på bemanningsföretag på grund av arbetsbelastningen. En av fyra överväger att lämna yrket helt, och lika många anser att brister i deras arbetssituation påverkar patientsäkerheten. 
• Nästan varannan fysioterapeut uppgav att de inte fullt ut hinner med det direkta patientarbetet på arbetstid, och två av tre hinner inte fullt ut med det indirekta patientarbetet.
• Etisk stress var vanligt förekommande. Cirka sex av tio fysioterapeuter har upplevt etisk stress på grund av organisatoriska orsaker, drygt hälften på grund av ekonomiska orsaker.

Svaren visar att en lång period av höga krav och för lite resurser har tagit ut sin rätt. Ett ständigt krav på att ”jaga pinnar”, det vill säga fokusera på att förbättra statistiken, lyfts återkommande som en orsak till stress liksom hög administrativ börda. Brist på stöd från chefer och ledning och att inte värderas i nivå med sin kompetens, sitt ansvar och sitt bidrag till verksamheten, lyfts också som arbetsmiljöproblem som skapar missnöje, frustration och uppgivenhet.

En stor andel av fysioterapeuterna arbetar inom vårdvalssystemet, antingen genom primärvården där vårdval är obligatoriskt, eller genom specifika vårdval för rehabilitering eller fysioterapi. Vi ser att den dåliga arbetsmiljön nära hänger ihop med höga produktionskrav och styrning som i alltför stor utsträckning fokuserar på kvantitet i stället för kvalitet.  

Ersättningar som inte har höjts på över tio år. Helt prestationsbaserad ersättning, där varje sjukdomstillfälle eller tid för fortbildning, i enlighet med de krav legitimationen ställer, innebär att verksamheten går miste om resurser. Hur går sådana ramar ihop med tal om att vårdens medarbetare är viktiga och att kompetensförsörjningen är prioriterad?

Arbetsgivarna måste omedelbart ta sitt ansvar för att medarbetarna har resurser och förutsättningar för att utföra sitt arbete på ett patientsäkert sätt. Men för att möta ett strukturellt problem behövs också strukturella åtgärder – och i slutändan ett politiskt ansvarstagande. Därför ser vi att:

• Även politiker har ett arbetsmiljöansvar. Politiker fattar beslut om hur vården ska organiseras, prioriteras och resurssättas. I besluten måste arbetsmiljökonsekvenser vägas in. Fysioterapeuterna anser att professionerna i större utsträckning bör involveras även på högre nivå.
• Ersättningssystem inom vården måste ge utrymme för en god arbetsmiljö och ett patientsäkert arbetssätt. En hög andel prestationsbaserade ersättningar där enbart patientbesök ersätts leder till stress och riskerar att skapa felaktiga incitamentsstrukturer.
• Det behövs en samlad nationell genomlysning av vårdvalens konsekvenser och deras inverkan på såväl målet om en jämlik och god vård, som på arbetsmiljö och förutsättningar för vårdens medarbetare att utöva sina yrken. Regering och riksdag behöver ta ansvar.

Att låta situationen fortgå är ett oansvarigt resursslöseri.
Cecilia Winberg, ordförande Fysioterapeuterna

Debattartikeln är publicerad på dagensmedicin.se den 28 juni 2024.