Debatt: Garantera rätt kompetenser i elevhälsan

Träffa kompisar, lära sig nya saker, utmanas och växa. För eleverna i skolan är målen ständigt desamma: att klara lärandemålen och att må bra. Men båda delarna sviktar för många barn och unga i Sverige i dag.

Det är väl belagt att den som mår bra också klarar skolarbetet bättre. Goda resultat leder till bättre hälsa, och omvänt ger en god hälsa bättre förutsättningar att nå utbildningens mål. Elevhälsan har en nyckelfunktion i detta.

I juni, lagom till skolavslutningen, ska utredningen för en förbättrad elevhälsa lämna större delen av sitt betänkande. Inför utredningens sista termin vill vi göra några medskick:

• Håll i och förstärk elevhälsans förebyggande och hälsofrämjande uppdrag. Skolledarna, Akademikerförbundet SSR och Psykologförbundet skriver på Dagens Samhälles sajt den 12 december om elevhälsans roll, och vikten av att säkra det förebyggande och hälsofrämjande uppdraget. Vi är helt eniga. Ett strukturerat och långsiktigt förebyggande och hälsofrämjande uppdrag ska inte ses som en motsättning till individfokuserade åtgärder. Tvärtom. Genom att arbeta förebyggande kan man tidigare hitta dem som behöver utökat stöd och insatser, och samtidigt lägga en grund för bättre mående, och i förlängningen bättre skolresultat, för alla barn och unga.
• Garantera rätt kompetenser. I dag är det reglerat att elevhälsan ska innefatta tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog, kurator och specialpedagog eller speciallärare. Huvudmännen har möjlighet att anställa andra kompetenser, men vi ser att regleringen ofta blir en begränsning. Fysioterapeuter, arbetsterapeuter och logopeder sitter på viktig och specifik kompetens, som inte finns hos de i dag reglerade professionerna i elevhälsan. Det kan handla om att stötta barn med motoriska, kognitiva eller språkliga utmaningar tidigt eller att anpassa den fysiska, språkliga och sociala miljön för att tillgängliggöra och underlätta aktiviteter och delaktighet i skolan. Men tillgången till andra professioner än de reglerade är väldigt ojämn och därmed ojämlik. I praktiken leder det till att många barn och unga inte får tillgång till rätt stöd för sina behov. Det är självklart dåligt för barnet, men också för övriga i skolmiljön – inte minst för lärare och andra professioner i elevhälsan, som behöver hantera konsekvenserna. Det behövs en reglering som ger skolor möjlighet och utrymme att bygga elevhälsoteam utifrån barnens behov och förutsättningar.
• Säkerställ långsiktiga resurser. I utredningsdirektiven lyfter regeringen att elevhälsans uppdrag i dag är relativt oreglerat, såväl när det gäller innehåll som omfattning och tillgång till faktisk personal på plats på skolan. Det är uppenbart i dagens ekonomiska läge att rätten till elevhälsa behöver bli tydligare. När skolor har en tuff ekonomi är det bland annat elevhälsan som det skärs ner på. Det är förödande i längden.

Vi ser fram emot tydliga förslag från utredningen som på ett långsiktigt sätt kan garantera tillgången till en god, och inte minst jämlik, elevhälsa för alla Sveriges barn och unga.

Cecilia Winberg, ordförande Fysioterapeuterna
Ida Kåhlin, ordförande Sveriges Arbetsterapeuter
Kerstin Wiström, Logopedförbundet

Artikeln är publicerad i Dagens Samhälle den 6 februari 2025.