Politiskt ansvar krävs när den psykiska ohälsan ökar

Psykisk ohälsa är idag en av Sveriges största folkhälsoutmaningar. Antalet personer som lever med psykiska besvär och psykiatriska tillstånd fortsätter att öka. Samtidigt ser vi en bristande arbetsmiljö för dem som ska ge vård, stöd och behandling inom primärvård och psykiatrisk vård. Vi ser en ojämlik tillgång till hälso- och sjukvård och ständiga resursbrister. För att åstadkomma verklig förändring som kan möta dessa utmaningar krävs insatser på flera nivåer.

Nyligen undertecknade vi som representerar flera ledande organisationer inom psykisk hälsa en avsiktsförklaring för att stärka vårt samarbete. Vi kallar samarbetet ”Partnerskap för psykisk hälsa”. Syftet är att genom ett stärkt gemensamt påverkansarbete förbättra stödet för personer med psykisk ohälsa och deras anhöriga samt att förbättra arbetsförhållandena för professionerna som arbetar med denna målgrupp.

Vi har identifierat tre områden där vi gemensamt vill arbeta för en förändring.

1. Höj prioriteringen av insatser mot psykisk ohälsa i samhället. Alltför länge har psykisk hälsa hamnat i skymundan jämfört med somatisk hälsa, trots att båda är lika viktiga för individens välmående. Psykisk ohälsa är inte bara ett individuellt problem utan en samhällsfråga som påverkar hela ekonomin. När personer inte får rätt hjälp leder det till ökad sjukfrånvaro, arbetslöshet och sociala problem som drabbar samhället.
2. Skapa en mer sammanhållen och personcentrerad vårdkedja. Vårdprocessen upplevs ofta lång och splittrad, vilket leder till frustration och försämrade behandlingsresultat. Genom att skapa en kontinuerlig och samordnad hälso- och sjukvård och omsorg kan vi förbättra både individens upplevelse och vårdens kvalitet. För att detta ska bli möjligt krävs effektiv användning av resurser och ett gemensamt fokus från alla aktörer inom vården.
3. Förbättra arbetsmiljön och kompetensförsörjningen inom både psykiatrisk vård och primärvård. Vårdpersonal arbetar ofta under stor stress, vilket påverkar deras hälsa såväl som kvaliteten på vården. Det leder också till problem att rekrytera medarbetare. Genom att förbättra arbetsmiljön och att rätt kompetens finns på rätt plats kan vi skapa en mer hållbar och effektiv vårdstruktur.

Men för att verkligen göra skillnad behövs inte bara samverkan mellan aktörer utan också långsiktigt politiskt ansvar och rätt resursfördelning. Den verkliga utmaningen ligger i att skapa ett samhälle där psykisk ohälsa inte stigmatiseras och där individer får det stöd de behöver utan att möta hinder som bristande resurser eller okunskap. För att åstadkomma detta krävs långsiktiga politiska lösningar som prioriterar psykisk hälsa på samma sätt som fysisk hälsa.

Därför ser vi i Partnerskapet för psykisk hälsa mycket positivt på den nyligen presenterade nationella strategin för psykisk hälsa och suicidprevention. Strategin, som är framtagen av 26 myndigheter i samverkan på uppdrag av regeringen, innehåller många goda delar. Nu är utmaningen att förverkliga strategin – så att den också bidrar till faktiska förändringar för personer med psykisk ohälsa och deras anhöriga, samt de många professioner som möter dessa grupper i sitt dagliga arbete. En av de viktigaste nycklarna för att kunna göra det menar vi är just att utgå från helheter, bygga broar över stuprörens vallgravar och se organisationernas mellanrum som möjligheter snarare än hinder. Partnerskapet för psykisk hälsa står redo att bidra!

Conny Allaskog, Ordförande, Nationell samverkan för psykisk hälsa, NSPH

Carl Magnus Forslund, Ordförande, Svenska föreningen för barn- och ungdomspsykiatri, SFBUP

Jenny Karlsson, Styrelseledamot, Psykiatriska riksföreningen för sjuksköterskor

Ida Kåhlin, Förbundsordförande, Sveriges Arbetsterapeuter

Maria Larsson, Ordförande emerita, Svenska Psykiatriska Föreningen

Kristina Taylor, Förbundsordförande, Psykologförbundet

Cecilia Winberg, Förbundsordförande, Fysioterapeuterna

Artikeln är publicerad av Altinget den 3 april 2025.