Digitalisering, e-hälsa och AI

Ny teknik gör det möjligt att utveckla och förbättra medicinska behandlingar, nya arbetssätt och nya möjligheter till informationsutbyte både mellan vårdgivare och mellan patient och vårdgivare. 

Nu börjar även införandet av artificiell intelligens (AI) slå igenom inom några vårdområden, exempelvis inom bilddiagnostik och triagering av patienter.

Vad är e-hälsa?

Socialstyrelsen definierar e-hälsa som: ”Med hälsa menas fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. E-hälsa är att använda digitala verktyg och utbyta information digitalt för att uppnå och bibehålla hälsa.”

Förutsättningar för det digitala mötet

Några av områdena inom digitalisering och e-hälsa är särskilt viktiga för fysioterapeuter att ha kännedom eller kunskap om. En av dem är förutsättningarna för digitala vårdmöten.

Fyra frågor att ställa sig innan ett digitalt möte bokas med patienten

Socialstyrelsen har tagit fram fyra principer som bör vara uppfyllda för att en digital vårdtjänst ska kunna utföras på ett patientsäkert och effektivt sätt. Genom att ställa sig dessa fyra frågor kan man kontrollera att principerna uppfylls:

• Kan det aktuella tillståndet handläggas utan ett fysiskt möte?
• Är vård som ges genom en digital vårdtjänst lämplig för den enskilde patienten?
• Finns tillräcklig information om patientens aktuella hälsotillstånd och sjukdomshistoria för att kunna ge en god och säker vård?
• Kan nödvändig uppföljning och koordinering med andra aktörer utföras?

För fysioterapeuter kan det vara särskilt viktigt att ha kunskap om patientens funktionstillstånd för att inte riskera till exempel fall i samband med en distanskontakt.

Det är även viktigt att säkerställa att patienten har kunskap och kan använda det digitala verktyget på ett korrekt sätt. 

Om man behandlar personuppgifter över öppna nät måste man se till att kraven på sekretess vid behandling av personuppgifter uppfylls, till exempel genom kryptering. Åtkomst till uppgifterna ska föregås av stark autentisering.

Mer information finns hos Socialstyrelsen.

Socialstyrelsen

Arbetsmiljö och arbetsvillkor i samband med digitalisering

Även om digitalisering och införandet av olika e-hälsoverktyg bland annat syftar till att förbättra medarbetarnas arbetsmiljö, kan det uppstå finnas negativa arbetsmiljöaspekter. Stress hos medarbetarna kan uppstå när verktyget inte fungerar eller tar hänsyn till den verklighet som de ska användas. Den fysiska tillgången till datorer, var dessa placeras, hur de fungerar i kombination med allt annat som ska göras i det fysiska rummet är frågor som kan skapa frustration och irritation och i förlängningen bli ett arbetsmiljöproblem.

För att förstå hur digitalisering kan påverka arbetsmiljön finns tre perspektiv att utgå från:

• Anpassning till människan. Systemen ska vara lätta att förstå och hantera. Införande, utbildning och support ska vara anpassade till hur människor fungerar.
• Stöd för verksamheten. Systemen ska skapa flexibilitet och förenkla administration. De ska effektivisera arbetet och göra användarna mer självständiga.
• Fungerande teknik. Den digitala tekniken ska fungera. Uppkopplingar och nätverk ska vara säkra och stabila. Det ska finnas skärmar, tangentbord och annan utrustning som behövs.
• För att ta reda på hur digitaliseringen påverkar din arbetsmiljö kan ni ta hjälp av Suntarbetslivs digi-ronden.

Läs mer hos Suntarbetsliv

Nationell informationsstruktur

För att utvecklingen av fysioterapi ska hålla jämn takt med övriga professioners utveckling, krävs att kod- och klassificeringssystem utvecklas och används i högre utsträckning än idag. 

ICF, Internationell klassifikation av funktionstillstånd

Ett av de mer använda klassificeringssystem som används av fysioterapeuter idag är ICF, Internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa. ICF erbjuder en struktur och ett standardiserat språk för att beskriva funktionstillstånd och funktionshinder i relation till hälsa.  ICF kan användas som kliniskt verktyg för att beskriva och strukturerat dokumentera aktuellt funktionstillstånd, sätta mål, bedöma behov och följa resultat inom olika områden inom vård och omsorg.

Läs mer hos Socialstyrelsen.

Socialstyrelsen

Snomed CT

Snomed CT är ett kodsystem som syftar till att göra den kliniska dokumentationen enhetlig och ändamålsenlig. Genom att använda Snomed CT kan information i patientjournalen kommuniceras och överföras mellan olika system med bibehållen betydelse. Socialstyrelsen ansvarar för att utveckla och förvalta Snomed CT och hit kan man också vända sig för stöd och råd.

Socialstyrelsen

Rapporten ”IT och digitalisering i hälso- och sjukvården”

Nätverket för Sveriges regioners IT-direktörer (SLIT) samlar en gång per år in information från landets regioner om den digitala utvecklingen i hälso- och sjukvården. Informationen sammanfattas i rapporten ”IT och digitalisering i hälso- och sjukvården”.

I rapporten svarar landets regioner på frågor kring:

• Utbud av digitala tjänster för patienter och vårdgivare.
• Pågående och genomförda strategiska satsningar: system och tjänster.
• Digital infrastruktur.
• Ekonomiska nyckeltal.
• Förutsättningar och utmaningar inför framtiden.

Rapporten presenterar också ett antal områden som är angelägna för utvecklingen av framtidens hälso- och sjukvård, där siffrorna kompletteras med exempel från olika regioner. I rapporten från 2023 handlar det exemepelvis om:

• Digitala patienttjänster. Införandet av egenmonitorering är en viktig del i förflyttningen mot Nära vård och tre regioner: Jämtland/Härjedalen, Östergötland och Västra Götaland, berättar om hur de möter vårdens och patienternas behov.
• Digitalt stöd för samverkan mellan vårdens aktörer. Digitaliseringen av ambulanssjukvården är ett nytt område där grundläggande frågor har ställts.
• Digitalt stöd i vårdarbetet. Betydelsen av datadriven vård och användning av AI i hälso- och sjukvården ökar. I Region Halland har informationsdriven vård bidragit både till sänkta kostnader och god vårdkvalitet.

Hos Inera hittar du rapporten från 2023