Hoppa till huvudinnehåll Sök Logga in Bli medlem
Start Råd & stöd Din yrkesutövning Professionsjuridik
Kvinnlig fysioterapeut, sedd från sidan, lutad över ett skrivbord tittandes på en datorskärm.

Foto: Colourbox.

Professionsjuridik

Som legitimerad profession inom hälso- och sjukvården har du ansvar för att följa lagar och regleringar inom området. Här har vi samlat vanliga frågor och svar, samt länkar till tillämpade lagar.

Lagar och förordningar hälso- och sjukvård

Frågor & svar professionsjuridik

Behöver jag föra journal när jag jobbar extra för en ideell förening?

De flesta ideella föreningar räknas inte som vårdgivare och omfattas då inte av hälso-och sjukvårdens regelverk. Det innebär att de kan anlita hälso- och sjukvårdspersonal utan krav på exempelvis rutiner för journalföring och patientförsäkring.

Du som legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal har dock alltid ett personligt yrkesansvar för hur du utför dina arbetsuppgifter, oavsett om du tjänstgör hos en vårdgivare eller inte.

Du behöver inte föra journal när du utför enklare åtgärder som också kan utföras av någon som inte har särskilda medicinska kunskaper, men när du börjar agera i din yrkesroll och när insatserna övergår till vård av patient är du skyldig att föra journal.

Det ingår i ditt personliga ansvar att bedöma när det är fråga om vård av patient och när du har skyldighet att föra journal. Socialstyrelsen har tagit fram en vägledning på området, där du hittar mer information.

Socialstyrelsens vägledning

I journalerna hänvisar jag ibland genom att skriva: ”se anteckning ovan” – är detta korrekt?

Det är inte enbart du som ska kunna tillgodogöra dig innehållet i handlingen. Ibland kan andra vårdgivare behöva läsa vad du antecknat.

Allt oftare tar patienten själv del av journalen, som ett led i att ta ansvar för och vara delaktig i sin vård. Är du anställd har vårdgivaren skyldighet att med jämna mellanrum säkerställa att journalerna motsvarar i gällande rätt högt ställda krav. Kanske är du företagare med offentlig finansiering och då utgör patientjournalen även debiteringsunderlag.

Det här är bara några exempel på möjliga mottagare, som visar på vikten av att patientjournalen uppfyller krav på tydlighet och god kvalitet.

När kan en patientjournal läsas utan patientens samtycke?

Vad gäller frågan om när en journal kan läsas utan patientens samtycke regleras detta i 4 kap. 5 § patientdatalagen respektive 3 kap. 5 och 6 §§ lagen om sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation. 

När det rör sig om så kallad inre sekretess kan en spärr hos vårdgivaren hävas av behörig befattningshavare om patienten samtycker till det eller, om samtycke inte kan inhämtas men informationen kan antas ha betydelse för den vård som patienten oundgängligen behöver, utan sådant samtycke. Det ska alltså finnas ett påtagligt behov av vård (t.ex. akuta insatser).

När det gäller informationsutbyte mellan olika vårdgivare kan vid fara för liv och hälsa vårdgivaren ta del av information om vilken vårdgivare som spärrat uppgifterna och begära att denna häver spärren under förutsättning att uppgifterna kan antas ha betydelse för den vård som patienten nödvändigt behöver. I båda fallen är det alltså fråga om akuta tillstånd för patienten, där det inte finns tid att avvakta patientens samtycke.

När kan en patientjournal lämnas ut?

Huvudregeln är att det i princip endast är den personal som deltar i vården av patienten som är behörig att ta del av patientens journal. En begäran om att få ut en patientjournal kan göras muntligen eller skriftligen. Om begäran görs muntligen bör du anteckna detta i patientens journal.

Innan en journalhandling lämnas ut ska du göra en prövning om utlämnande kan ske enligt bestämmelserna i 25 kap. OSL eller 6 kap. patientsäkerhetslagen (2010:659).

För att lämna ut uppgifter ur en patientjournal måste det finnas en sekretessbrytande bestämmelse. Du hittar dessa bestämmelser i första hand i 10 kap. 21 och 23 §§ OSL. OBS! Skyldighet att lämna ut journalhandling kan även följa av annan lag eller förordning.  

Kan jag ta ut en avgift för utlämnande av patientjournal?

En patient har enligt artikel 15 i EU:s dataskyddsförordning (GDPR) rätt att kostnadsfritt få en kopia på de personuppgifter som vårdgivaren behandlar om patienten, ett så kallat registerutdrag. Denna rätt omfattar även uppgifter i journalhandlingar. Om det finns uppgifter i journalen som patienten pga. sekretess inte ska ta del av ska dessa dock undantas. Som privat vårdgivare gör du en sekretessprövning enligt 6 kap. 12 § patientsäkerhetslagen.

Om journalkopior begärs av tredje part (som ett försäkringsbolag) på uppdrag av patienten ska det tydligt framgå vilka uppgifter som patienten lämnat sitt samtycke att dela med tredje part. Du behöver dokumentera vilka uppgifter som lämnas ut, till vem och vilket datum samt, givetvis, att detta sker på uppdrag av patienten.  

Utlämnande av registerutdrag är avgiftsfritt. I dataskyddsförordningen finns dock en möjlighet att ta ut en rimlig avgift för administrativa kostnader om den registrerade återkommer flera gånger med samma begäran, alltså begär flera kopior. I övrigt brukar nivån på de avgifter som tas ut för utlämnande av journalkopior ligga i linje med dem som gäller för utlämnande av allmän handling. Det innebär att de första nio sidorna är gratis. Den tionde sidan kostar 50 kronor och varje följande sida två kronor styck.

Du hittar mer information i avgiftsförordningen (1992:191). I de flesta fall förväntas privata vårdgivare som har avtal med regionerna följa motsvarande avgiftsregler.

Det är vårdgivarens ansvar att sekretessbelagda handlingar skickas på ett säkert sätt. Det rekommenderas därför att journalkopior skickas med rekommenderad post. Vårdgivaren har då rätt att ta betalt för detta. Vi rekommenderar att du tar kontakt med din region för att säkerställa vad som gäller där.

Jag ska avveckla min verksamhet. Vad gör jag med patientjournalerna?

Om du inte avser att driva verksamheten vidare behöver du se till att patientjournalerna tas om hand så att obehöriga inte kan ta del av uppgifterna. Du ska arkivera journalerna enligt de regler som gäller för att bevara journalhandlingar.

Vidare ska du även i fortsättningen ha möjlighet att pröva patienters och närståendes begäran om att få ta del av patientjournaler. Har du inte möjlighet att uppfylla dessa villkor kan de handlingar som är tillräckligt gamla förstöras. Därefter kan du ansöka hos IVO om att det resterande journalarkivet blir omhändertaget enligt bestämmelserna i 9 kap. 1 § patientdatalagen.

Jag har blivit anmäld till IVO. Vad händer nu och vilket stöd kan jag få av förbundet?

Om du har blivit anmäld till Inspektionen för vård och omsorg och de beslutar att inleda en utredning, kommer IVO att kontakta dig under utredningens gång.

Detta innehåll är tillgängligt endast för medlemmar i Fysioterapeuterna. Innehåll för företagare är tillgängligt endast för företagarmedlemmar. Är du medlem - logga in. Är du inte medlem - välkommen att bli en del av vår gemenskap.

Logga in Bli medlem

Vad gäller vid delegering av arbetsuppgifter?

Att delegera betyder att ge någon rätt att göra en arbetsuppgift som den annars inte får göra. Att delegera är alltså inte samma sak som att fördela en arbetsuppgift. Fysioterapeuter kan ta emot en delegering, tex iordningställa, administrera eller överlämna läkemedel, men har inte arbetsuppgifter som kan delegeras.  

Den som delegerar en arbetsuppgift måste svara för att den som tar emot uppgiften har reella förutsättningar att fullgöra den på ett godtagbart sätt. Mottagaren har ett ansvar att säga ifrån om kompetens för uppgiften saknas. Delegering kan ibland kräva särskild instruktion och övervakning. Delegering av arbetsuppgifter från en yrkesutövare inom hälso- och sjukvården till en annan yrkesutövare förutsätter ofta, med hänsyn till ledningsansvaret, att båda arbetar under samma vårdgivare. Enligt föreskrifter från Socialstyrelsen ska den som delegerat en uppgift bevaka att uppgiften fullgörs på ett sätt som är förenligt med god och säker vård. Den som delegerat uppgiften ska kunna kontrollera detta vid flera tillfällen (alltså kontinuerligt) under den tid som delegeringen gäller.

Ytterst är det verksamhetschefen som är ansvarig för att besluten om delegering är förenliga med en god och säker vård och omprövas i nödvändig omfattning. Om delegeringen har skett över verksamhets- eller vårdgivargränser är förutsättningen för en sådan delegering att mottagarens arbetsledning tillåter att mottagaren får utföra den.  

Vilka skyldigheter har jag när jag startar eget inom digital fysioterapi?

Är det tjänster i fysioterapi som du erbjuder behöver du beakta hälso- och sjukvårdslagstiftningen. Som ägare till en klinik (även digital sådan) har man även ett verksamhetsansvar, behöver vara registrerad hos IVO, ha ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete, försäkringar, osv. Om du bedriver fysioterapi har du även en del åtaganden som följer med legitimationen, som att föra journal, följa upp patienterna, m.m.

Är det annan typ av verksamhet som du kommer att bedriva, alltså inte fysioterapi, måste det tydligt framgå av beskrivningen på din hemsida. Även om det under t.ex. ”bakgrundsinfo eller info om dig” kan framgå att du bland andra meriter har en utbildning i fysioterapi måste det för de som kommer att anlita dig vara klart att det inte rör sig om tjänster som faller in under hälso- och sjukvårdslagstiftningen och att man som kund inte kan få någon del av avgiften betald av det allmänna.

Jag ska starta eget inom coaching och PT-verksamhet. Räknas jag då som vårdgivare?

Coachning är ett begrepp som förekommer inom många områden, inte minst inom idrott och hälsa, och som oftast inte definieras som hälso- och sjukvård. Dock kan det finnas en risk att coachingen, med den kunskap som du som fysioterapeut har med dig i bagaget, tangerar eller glider över i sjukvårdande åtgärder. Det är ditt ansvar att ständigt ha kontroll över var gränsen går.

Tänk också på att du inte undviker granskning bara för att du inte anmäler verksamheten hos IVO:s vårdgivarregister. IVO har tillsyn över legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal, vilket innebär att myndigheten har rätt att starta en utredning även om en verksamhet på papperet inte definierats som hälso- och sjukvård.

Kan jag som fysioterapeut rekommendera patienten att ta receptfria läkemedel?

Vad som är egenvård ska bedömas från fall till fall. Att själv ta receptfria läkemedel kan falla in under egenvård, men, beroende på vilka åtgärder som ska vidtas (t.ex. träning eller receptfria läkemedel) måste rätt profession ha gjort och dokumenterat den initiala bedömningen. Bedömningen måste även följas upp.

Om en produkt har någon medicinsk effekt klassas den som läkemedel och förskrivningsrätten tillfaller, med några få undantag, endast läkare. I samband med ordination av läkemedel är det viktigt för läkaren och, i förekommande fall, sjuksköterskan att känna till om patienten tar andra läkemedel, inklusive naturläkemedel och receptfria läkemedel (pga. kontraindikationer). Därför är det oftast inte att rekommendera att som fysioterapeut föreslå patienten att ta vissa läkemedel, receptbelagda eller inte.  
Alla frågor & svar