Atlaspriset år 2015 - Vad hände sedan?

Hösten 2013 började Linda sin anställning på Norrbackaskolan, inledningsvis med en provanställning på sex månader. Skolan hade tidigare en idrottslärare, men insåg att elevernas varierande funktionsnedsättningar ofta krävde mer specialiserad kunskap än vad som fanns tillgänglig. Då skolan aldrig tidigare haft en anställd sjukgymnast, ville de undersöka hur Lindas kompetens skulle kunna gynna eleverna. Tanken var att Linda skulle vara på plats regelbundet, nästan varje dag.
Redan efter två månader erbjöds Linda en fast anställning. Skolan hade snabbt sett positiva resultat i elevernas motoriska utveckling, inte bara under de specifika motoriklektionerna, utan även i deras vardag både i skolan och hemma. Lindas insatser hade alltså en märkbar och positiv inverkan på elevernas livskvalitet.

Linda utvecklade ett innovativt arbetssätt för att stödja elever med motoriska svårigheter. Hennes metod inleddes med en noggrann motorisk kartläggning i början av varje hösttermin. Med hjälp av validerade instrument kunde Linda skapa en tydlig bild av varje elevs styrkor och utmaningar.
Utifrån kartläggningen satte Linda, tillsammans med elevernas lärare, assistenter och föräldrar, upp individuella mål. Dessa mål, så kallade GAS-mål (Goal Attainment Scaling), var kopplade till den nationella kursplanen och fokuserade på funktionella färdigheter som eleverna behövde i sin vardag.
För att nå målen träffade Linda varje elev en gång i veckan tillsammans med deras assistent. Assistenterna fick kontinuerlig fortbildning för att kunna ge eleverna det bästa möjliga stödet. Genom att arbeta tillsammans kunde de säkerställa att eleverna fick träna regelbundet och att det motoriska tänkandet var närvarande i alla aktiviteter.
Linda såg imponerande resultat hos sina elever. En pojke med cerebral pares, som tidigare hade svårt att använda sina händer, lärde sig med tiden att greppa föremål, äta själv och till och med spela instrument. Med rätt guidning via handleden så att handen öppnas när handleden plantarflekteras och handen stängs när handleden dorsalflekteras så öppnades det upp helt nya möjligheter för pojken att aktivt delta i olika vardagsaktivteter. En annan elev, en flicka med nacksvaghet, ökade sin huvudstabilitet avsevärt, vilket gav henne möjlighet att kommunicera bättre. Tänk att kunna fokusera sig på att kommunicera med någon annan i åtta minuter istället för tio sekunder!
I slutet av varje läsår utvärderades elevernas framsteg med samma kartläggningsinstrument som i början. Utifrån GAS-målen följdes utvecklingen kontinuerligt och om utvecklingen hade gått snabbt justerades målen vid behov.

Lindas arbete fick stor uppmärksamhet. Föräldrar uttryckte sin tacksamhet över de framsteg deras barn gjort. ”Mitt barn har uppnått motoriska färdigheter jag aldrig trodde var möjliga”. Hösten 2014 anställdes även en sjukgymnast på stadens gymnasiesärskola. Detta efter påtryckningar från föräldrar till barn som gått på grundskolan som Linda jobbade på, eftersom man sett sådana positiva effekter av att ha en fysioterapeut anställd på skolan.
På Norrbackaskolan var Linda en självklar del av elevhälsoteamet. Tillsammans med sjuksköterska, psykolog, kurator, läkare, rektor och förstelärare arbetade hon för ett helhetsperspektiv på elevernas hälsa.
Rektor Gunilla Colldén uttryckte tydligt vikten av Lindas arbete när hon 2015 skrev: “Ju tidigare stöd i den motoriska utvecklingen desto mer självständiga individer. Skolans uppgift är att rusta eleverna inför livet och motoriken är här en grundsten som all annan färdighet bygger vidare på. Fysioterapeuten ska ha en självklar plats i skolans värld och det viktigaste av allt – verka för att alla yrkeskategorier på skolan ska arbeta som ett team med eleverna i fokus för att varje elev ska få ut det optimala i sitt lärande.”
År 2015 fick Linda och hennes kollegors arbete på Norrbackaskolan ett välförtjänt erkännande. Skolan tilldelades Fysioterapeuternas nyinstiftade "Kvalitetspris" och samma år belönades Linda personligen med Atlas-priset. Dessa utmärkelser var ett bevis på det viktiga arbete som Linda och hennes kollegor utförde för att förbättra elevernas livskvalitet.

Linda berättar om utvecklingen inom elevhälsa och fysioterapi, ett område hon engagerat sig i under flera år. Hon deltog vid Haboped-dagarna i Stockholm, där ett mindre antal fysioterapeuter och sjukgymnaster tillsammans skapade ett nätverk för fysioterapi inom elevhälsan. Även om de inte var många, fick de starkt stöd från kollegor inom habilitering och pediatrik.

År 2017 pågick en nationell påverkanskampanj som syftade till att ge fysioterapeuter och sjukgymnaster en självklar roll inom elevhälsan. Catharina Bråkenhielm (S) lade fram en motion i riksdagen med förslaget att fysioterapeuter skulle ingå i elevhälsan. Trots dess betydelse avslogs motionen av utbildningsutskottet.

Samma år skrev Stefan Jutterdahl, dåvarande ordförande i Fysioterapeuterna, en artikel i Dagens Medicin om tre initiativ för att stärka Sverige. Ett av dessa var ett "rörelselyft" för barn och unga, där han föreslog att fysioterapeuter borde finnas kopplade till varje skola som en del av elevhälsan. I rapporten om rörelselyftet betonades vikten av att ta tillvara på forskning och våga tänka nytt för att möta samhällets utmaningar. Fysisk aktivitet lyftes fram som ett effektivt sätt att förbättra både fysisk och psykisk hälsa, minska risken för folksjukdomar och främja inlärning och koncentration.

Linda nämner att Norge har en annan inställning till preventiva och rehabiliterande insatser. Där finns nationella riktlinjer som anger hur många läkare, sjuksköterskor och fysioterapeuter som ska finnas inom elevhälsan. För en befolkning på fem miljoner invånare har Norge 480 fysioterapeuter inom elevhälsan, medan Sverige, med tio miljoner invånare, endast har tre. Sverige saknar dessutom riktlinjer, vilket Linda menar skickar en problematisk signal med tanke på att skollagen kräver ett hälsofrämjande arbete inom elevhälsan.

Linda berättar också om ett exempel från Malmaskolan, där fysioterapeuten Linnéa Kärdevik anställdes 2018 av rektor Johan Hallberg. Han uttryckte i en intervju med tidningen Fysioterapi (2020-09-09) hur värdefull Linnéa var för skolan och eleverna. Hennes specialistområden – kropp, träning, värk, hälsa och kost – bidrog till att stärka både individers och skolans övergripande hälsa. Trots detta tvingades Linnéa sluta 2023 på grund av stora sparkrav. Rektorn beskrev beslutet som bedrövligt och betonade att hennes frånvaro lämnade ett tomrum efter sig.

Linda nämner även en kvalitativ intervjustudie från 2021 av Ronja Brewitz och Lisa Åkerlund, som belyste fysioterapeuters hälsofrämjande insatser inom elevhälsan. Studien jämförde Sverige med Norge och visade att norska skolor sedan 1998 haft fysioterapeuter som en självklar del av elevhälsan. Studien lyfte också fram att fysioterapeuters arbete är förebyggande och gynnar både elever och skolpersonal.

Trots de stora utmaningarna ser Linda ett positivt exempel i Norrbackaskolan, där en fysioterapeut fortfarande är verksam år 2025. Det visar att det finns skolor som lyckas prioritera fysioterapi och dess viktiga roll inom elevhälsan, trots de ekonomiska utmaningarna.